Eric Sverne
Eric Wallentin Sverne, född 28 juli 1890 i Karlskrona, död 16 juni 1950 i Stockholm[1], var en svensk ämbetsman. Han var far till Tor Sverne.
Sverne avlade juris kandidatexamen i Lund 1914, genomförde tingstjänstgöring i Norra Hälsinglands domsaga 1915–1917, blev extra länsnotarie i Jönköping 1917, extra advokatfiskal i Kammarkollegiet 1921 och sekreterare vid samma myndighet 1929. Han var föredragande i Regeringsrätten 1926–1933, utnämndes 1935 till krigsråd och var expeditionschef i Försvarsdepartementet 1936–1939 (tillförordnad 1934–1936), tillförordnad landshövding i Malmöhus län 1940–1943 samt generaldirektör och chef för Kammarkollegiet 1944–1950.
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Riddare av Nordstjärneorden, 1933.[2]- Kommendör av andra klassen av Nordstjärneorden, 5 juni 1937.[3]
- Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 6 juni 1940.[4]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Sverne, Eric i Vem är Vem?: Stockholmsdelen (första upplagan, 1945)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
- ^ Riddare av Kungl. Nordstjärneorden i Sveriges statskalender 1935
- ^ Kommendörer av Kungl. Nordstjärneorden, 2:a kl. i Sveriges statskalender 1940bih
- ^ Kommendörer av Kungl. Nordstjärneorden, 1:a kl. i Sveriges statskalender 1950bih